Skip to content

Kalle på Spången – filmen som satte oss på kartan

Kalle på Spången
Kalle på Spången
  • 1939

    När filmen blev mer än underhållning

    Året är 1939. Kalle på Spången inspirerades av livet på Spångens Gästgivaregård – där Edvard Persson spelade värden Kalle Jeppsson. Filmen hade svensk premiär den 4 november 1939, och bidrog omedelbart till att göra vår plats till ett filmiskt och folkligt Himmelrike.

  • 1940

    En kulturell vitamininjektion mitt under kriget

    I Danmark blev filmen en oväntad tröst och symbol för motstånd. Visad som Landevejs Kroen från den 29 januari 1940, spelades den i 87 veckor i sträck på Nørreport-biografen i Köpenhamn – med fyra visningar om dagen och fullsatt salong. Totalt visades den i över 103 veckor i Köpenhamn och dess förorter
    I en tid när tyskarna ville styra filmduken med propagandafilmer, fyllde Kalle på Spången biograferna – så länge den visades, fick ingen annan film plats. Det blev ett tyst, men kraftfullt kulturellt motstånd. Edvard Persson blev inte bara en komiker, utan en folkets bärare av hopp och trygghet.

  • 1947

    Internationell framgång och påverkan

    Efter kriget reste Persson till USA och turnerade i 36 städer över 100 dagar, ofta inför fullsatta salonger – bland dem Carnegie Hall och Orchestra Hall. Endast operaikonen Enrico Caruso nådde liknande framgång i USA.

Edvard Persson – Skånsk folkkär ikon

Edvard Persson (1888–1957) var en av Sveriges mest älskade stjärnor. Med 45 långfilmer bakom sig och en publik på över 30 miljoner biobesök i Sverige, var han mer än en skådis – han var folkkär folklighet
Han kom att symbolisera den skånska gästfriheten, lugnet i stormen och enkel glädje i vardagen. Humor och sentiment översatte tragedin till trygghet – och gav både Sverige och Danmark en paus från oro.

Sången som också bär börda

Låten “Kalle på Spången”, med musik av Lasse Dahlquist, fick en extra vers av Edvard Persson själv – en poetisk kommentar till världsläget:

“Nu jordens alla murar börjar skaka…
Vad fäderna byggt upp blir pannkaka…”

Den trycktes 1939 på 78-varvs stenkaka, men originalpressningen i London försvann när ett fartyg med skivor träffades av en tysk mina och sjönk 

Det var mer än en film, det var ett arvegods

För danskar under ockupation blev Kalle på Spången en kulturell fristad, en plats att andas. För Edvard Persson blev det en ikonstatus, längre än många politiska rörelser någonsin kunde uppnå. För Spångens Gästgivaregård blev det en odödlig länk mellan plats, berättelse och gemenskap.

”Här mitt i Skåne ligger platsen där film och verklighet möttes – där gemenskap, värme och folklighet inte bara visades, utan levdes.”